På reningsverket i Margretelund utanför Stockholm testar Roslagsvatten tillsammans med miljöteknikföretaget C-Green och IVL Svenska Miljöinstitutet en ny metod för att ta hand om avloppsslam. Målet är att bygga ett ”slamfritt” avloppsreningsverk där också viktiga näringsämnen tas omhand som en resurs. En första delrapport från pilotförsöken visar att det finns goda förutsättningar att bidra till en mer hållbar slamhantering.
– Dagens slamhantering styrs vid många reningsverk ur ett kvittblivnings- snarare än avfall-till-resursperspektiv. Men kraven för en godkänd slamhantering kommer med all sannolikhet att skärpas i framtiden, samtidigt som en hållbar hantering av avloppsslam kommer att bli en viktig fråga i ett cirkulärt samhälle, säger Christian Baresel, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
I Sverige avskiljs årligen vid avloppsreningsverken drygt 200 000 ton slam som torrsubstans vilket innebär cirka 1 miljon ton avvattnat slam. Det vanligaste användningsområdet för slammet är spridning på åkermark, 39 procent, följt av anläggningsjord, 25 procent och täckning av deponier, 17 procent. Att återföra viktiga näringsämnen till åkermarken är viktigt ur resursperspektiv men med dagens slamspridning kan det inte göras utan risk för negativa bieffekter och att oönskade mikroföroreningar sprids.
Pilotprojektet vid Margretelunds reningsverk i Åkersberga undersöker om så kallad hydrotermisk karbonisering, HTC. kan användas för att få en mer hållbar slamhantering. I processen ska det våta slammet tas om hand på plats och omvandlas till en fast kolanrikad produkt med C-Greens teknik. Det HTC-biokol som bildas är tänkt att spridas på åkermark, användas som jordförbättringsmedel eller som biobränsle. Detta kommer undersökas i projektet genom en karakterisering av HTC-biokolet för bland annat näringsinnehåll, växttillgänglighet, föroreningsinnehåll, hygienisering och kolsänkepotential, och kopplas till certifieringssystemet Revaq där det är relevant.
Den föreslagna slamhanteringen bedöms kunna ge flera miljö- och klimatfördelar, bland annat räknar man med att behovet av lastbilstransporter till och från reningsverket kommer att minska med 75 procent. Eftersom slammet behandlats hydrotermiskt och en slamlagring inte heller behövs, förväntas utsläppen av växthusgaser minska med cirka 80 procent jämfört med dagens slamhantering. En annan fördel är att slamlukten tas bort.
En första delrapport från pilotprojektet beskriver nuläget för svensk avloppsslamhantering, både generellt och specifikt vid Margretelunds reningsverk, vilka utmaningar som finns och hur behandlingen med HTC-tekniken antas kunna påverka detta.
– Rapporten visar att det finns goda förutsättningar för den föreslagna slamhanteringen att kunna bli en viktig del av en mer hållbar slamhantering i Sverige, säger Aleksandra Lazic, projektledare från Roslagsvatten.
