Transporter, emballage, returer och överkonsumtion – utmaningarna med svenskarnas ökade näthandel är många. När den utländska e-handeln vinner mark tillkommer ytterligare problem.
E-handeln exploderade under pandemin och verkar nu ha kommit för att stanna. Under 2020 tog IVL:s forskare Annelise de Jong fram en rapport om e-handeln på uppdrag av Konsumentverket. Redan då kunde hållbarhetsutmaningarna identifieras. Sedan dess har inte jättemycket hänt, menar Annelise de Jong.
– Vårt sätt att konsumera har generella problem. Det finns utmaningar med fysisk handel, och den ökade e-handeln har medfört ytterligare miljö- och klimatmässiga utmaningar. När normen ännu är att köpa nytt och det är enkelt och billigt att handla online köper många mycket mer än de behöver. Det blir ett resursslöseri utifrån flera aspekter, säger Annelise de Jong.
Billiga erbjudanden ökar köpen
Överkonsumtionen är ett stort problem inom vissa områden av e-handeln. Många lågprisbutiker online lockar med billiga priser, eller erbjudanden om att köpa fler produkter till bättre pris.
På senare år har flera utländska lågprisföretag, där Shein och Temu kanske är de mest kända, etablerat sig på marknaden. Det har riktats kritik mot flera av de utländska företagen när det kommer till arbetsförhållanden och marknadsföring som syftar till överkonsumtion. En annan dold utmaning är den ökade risken för kemikalier i produkterna.
– Konsumenterna bör vara medvetna om att produktion utanför EU inte omfattas av samma lagstiftning som europeiska produkter. När privatpersoner direktimporterar från exempelvis Kina kan produkterna innehålla ämnen som är skadliga under användningen men även när produkten blir till avfall, säger Annelise de Jong.
Returnerade produkter kastas
Returer är ett annat av e-handelns stora utmaningar. När det kommer till kläder kan det vara svårt för konsumenterna att storleks- eller materialbedöma plagg som de bara ser digitalt. Därför beställer många olika storlekar eller färger av samma vara och skickar tillbaka många plagg. För lågprisföretagen är det inte lönsamt att hantera returerna utan de kasserar helt enkelt produkterna. På så sätt går mycket resurser till spillo. Produkterna används inte, emballagen slängs och transporterna fram och tillbaka sker helt i onödan.
Det finns företag som valt att porta kunder som returnerat allt för mycket men Annelise de Jong menar att det är viktigt att företagen guidar kunderna rätt tidigare i köpprocessen.
– Här finns det mycket för företagen att arbeta med. De kan bli bättre på att erbjuda konsumenterna verktyg för att kunna göra rätt val. Ett sätt kan vara att kombinera onlinehandeln med fysiska butiker, där det är möjligt att prova och känna, säger Annelise de Jong.
Produkterna som skickas ut förpackas inte heller alltid på de mest effektiva sätten. Till exempel används stor mängd emballage för att optimera transporterna, eller så är emballaget svårt att återanvända.
Efterlyser fler styrmedel och transparens
Annelise de Jong hoppas på mer politiska incitament genom styrmedel och regelverk för e-handeln. Hon tycker att det ska ställas större krav på transparens hos företagen och att de ska ge tydlig information om vilken klimatpåverkan deras produkter, transporter, och avfall har.
Hon nämner EU:s förordning om ekodesign för hållbara produkter, ESPR, som ett positivt steg i rätt riktning. Märkningen trädde i kraft 2024 och är ett sätt för EU att öka fokuset på hållbarhet och cirkularitet. EU-kommissionens Green Claims-direktiv, som är preliminärt antagen och som ökar kraven på företagen att leva upp till påstådd miljövänlighet och hållbarhet, ser hon som en annan positiv insats.
Att gör det mer attraktivt och enklare att välja second hand i första hand tycker Annelise de Jong är en viktig fråga för hela handeln. Hon efterfrågar insatser som förenklar second hand-köp och tar England som ett gott exempel. Där har momsen på viss second hand-försäljning slopats.
Källa: ivl