De sanktioner som EU införde mot Ryssland efter invasionen av Ukraina har lett till att hundratals miljarder euro av ryskt kapital frysts. Nu kan det finnas en risk att dessa pengar frigörs, särskilt om Donald Trump återvänder till makten i USA. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har en central roll i denna utveckling, men i ett oväntat drag kan Belgiens kung Philippe komma att ingripa.
Sedan mars 2022 har EU fryst ryska tillgångar till ett värde av cirka 210 miljarder euro, tillhörande Rysslands centralbank. Dessutom har ryska oligarker fått tillgångar värda 19 miljarder euro frysta inom unionen. Målet har varit att använda räntorna från dessa medel för att stödja Ukraina ekonomiskt och militärt.
Frysta ryska tillgångar används för att stödja Ukraina
Den belgiska finansförvaltningsfirman Euroclear har en central roll i hanteringen av dessa pengar. I juli 2024 skickades den första betalningen på 1,5 miljarder euro från avkastningen på de frysta tillgångarna till Ukraina. EU har dock av juridiska skäl avstått från att konfiskera själva huvudkapitalet och har i stället valt att använda endast ränteintäkterna.
Eftersom dessa transaktioner sker på belgiskt territorium har landets kung Philippe en unik möjlighet att påverka flödet av dessa pengar. Enligt ett krigsdekret från 1944 kan han i teorin blockera utflödet av kapital från Belgien.
Orbáns hot om sanktioner och Trumps möjliga påverkan
I december 2024 signalerade Viktor Orbán att han kan komma att blockera ett nytt beslut om att förlänga EU:s sanktioner mot Ryssland. Han vill invänta Donald Trumps eventuella tillträde som USA:s president och se om den amerikanska regeringen mildrar sina sanktioner mot Moskva.
– Bryssel måste anpassa sig till den nya situationen, sade Orbán i en ungersk radiointervju, citerad av Financial Times.
– Det är dags att häva sanktionerna och bygga upp sanktionsfria relationer med Ryssland.
Belgien kan bli nyckelspelare i maktspelet
Mot denna bakgrund har Belgien en avgörande roll. Om EU inte lyckas hålla fast vid sanktionerna kan Belgiens kung i teorin använda sin befogenhet för att förhindra att de frysta ryska tillgångarna frigörs. Hittills har det dock inte kommit något officiellt uttalande från det belgiska kungahuset eller från Euroclear.
Ungern har tidigare använt sin vetorätt för att bromsa EU:s stöd till Ukraina. Vid flera tillfällen har Budapest blockerat militära hjälpinsatser och skapat förseningar i vapenleveranser till Kiev.
EU:s strategi för att använda ryska pengar till Ukraina
EU planerar att använda intäkterna från de frysta ryska tillgångarna för att finansiera Ukrainas försvar och återuppbyggnad. Dessa pengar ska hanteras genom den så kallade Ukrainafaciliteten, en ekonomisk mekanism inom EU.
– Dessa medel kommer att gå via Europeiska fredsfaciliteten och Ukrainafaciliteten för att stärka Ukrainas militära kapacitet och bidra till återuppbyggnaden av landet, meddelade EU-kommissionen.
EU ser hanteringen av ryska tillgångar som ett direkt svar på Rysslands invasion av Ukraina. Kommissionen har betonat att de räntor som genereras på dessa medel inte tillhör Ryssland och därför kan användas utan att bryta mot internationella lagar.
Estland går sin egen väg
Till skillnad från många andra EU-länder har Estland beslutat att konfiskera ryska tillgångar och direkt överföra dem till Ukraina. Denna strategi har dock inte antagits på EU-nivå, där rättsliga utmaningar och medlemsländernas oenighet har fördröjt en mer aggressiv konfiskeringspolicy.
Hur EU:s hantering av de frysta tillgångarna utvecklas kan komma att avgöras av faktorer utanför unionens kontroll. Om Donald Trump återvänder till Vita huset och mildrar sanktionerna mot Ryssland, kan det få långtgående konsekvenser för Europas strategi i Ukrainakonflikten.
I detta komplexa maktspel kan Belgiens kung Philippe få en nyckelroll som sista försvarslinje mot att ryska pengar återförs till Moskva.
Källa: Merkur