Hösten 2021 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda en rad regelfrågor med fokus på att få fler människor att cykla. Sammantaget är det fem olika områden som har utretts. I våras kom delrapporten som tittat närmare på två av områdena, cykling vid enkelriktat och omkörning/cykling i bredd. Nu redovisas slutrapporten där ytterligare tre områden belysts.
– Vi har analyserat de här förslagen brett utifrån lagstiftning, trafiksäkerhet och i samråd med väghållare. Och vi är överens om att regleringen av vägtrafiken ska vara enkel att förstå, förutsägbar, proportionerlig och hållbar över tid, säger Christopher Patten.
Transportstyrelsen har undersökt om cyklister på ett trafiksäkert sätt skulle kunna undantas från reglerna om stopplikt vid röd signal vid högersväng. Slutsatsen är att vinsterna i framkomlighet för cyklisterna inte vägs upp av de negativa effekterna för trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Dessutom är regelförändringen inte förenlig med hur FN:s konventioner om hur vägtrafik, trafiksignaler och vägmärken ska vara utformande enligt internationellt regelverk.
Transportstyrelsen har också tittat närmare på det som kallas allgrönt för cyklister. Allgrönt innebär att alla cyklister får grönt samtidigt i en korsning med trafiksignaler och alla övriga trafikanter har då rött. Det finns inga juridiska hinder för att införa allgrönt för cyklister och trafiksäkerheten ökar i detta fall också något för just dem. Allgrönt ger dock inte ökad framkomlighet för vare sig cyklister eller övriga trafikanter, utan innebär att alla får längre väntetider i dessa korsningar.
Transportstyrelsen har vidare utrett andra ändringar av trafikregler som kan leda till att andelen som cyklar ökar. Transportstyrelsen ser att det finns skäl att fortsätta undersöka förutsättningarna för tydligare regler kring minimibredd för cykelbanor och föreslår några mindre regeländringar. Bland annat rör ändringar parkeringsbestämmelserna för cykelgata och hur vägmärket F38 (cykelled) kan användas.
Vi har idag en infrastruktur där det är lätt att åka bil. Under decennier har transportsystemet utvecklas utifrån bilen som norm. För att få till förändringar krävs därför tydliga politiska prioriteringar, då till exempel framkomlighetsförbättringar för cyklingen sannolikt kommer att ske på biltrafikens bekostnad.
– Om vi väljer att cykla eller inte påverkas framför allt av konkreta förhållanden som bra väder och att det är lagom avstånd till dit man ska cykla. Det är också beroende av utvecklad infrastruktur och att den underhålls på ett bra sätt, säger Christopher Patten.
